Oskrivet är sämst
Har drabbats av bloggstress: har man skaffat blogg får det inte gå så långt som 13 dagar mellan inläggen.
Så nu har jag dåligt samvete gentemot bloggen, känns som ett svek och det liksom kliar på samma sätt som det gjorde på killen med de röda prickarna i filmen "Den där Mary" (han med besöksförbud, du vet) när jag tänker på oskrivna texter och oinlagda bilder.
Bloggen har blivit ett högtidligt fönster där jag kan kika ut på omvärlden och det har redan skapat ett behov hos mig. Eller är det omvärlden som kikar på mig? Också ett behov!
Så nu har jag dåligt samvete gentemot bloggen, känns som ett svek och det liksom kliar på samma sätt som det gjorde på killen med de röda prickarna i filmen "Den där Mary" (han med besöksförbud, du vet) när jag tänker på oskrivna texter och oinlagda bilder.
Bloggen har blivit ett högtidligt fönster där jag kan kika ut på omvärlden och det har redan skapat ett behov hos mig. Eller är det omvärlden som kikar på mig? Också ett behov!
Kommentarer
Postat av: Gunilla T
Bra rubrik!
Trackback
